4 februari 2015 LOU | Ramavtal | Krönika

Får en upphandlande myndighet ha ramavtal som löper parallellt med SKIs?

Chefsjurist Åsa Edman skriver månadens juridiska krönika till vårt nyhetsbrev på ovanstående tema.

En återkommande fråga till SKI handlar om det är tillåtet för avropande upphandlande myndigheter (UM) att tillämpa endast ett av flera delområden i SKI:s ramavtal. SKI får emellanåt också frågan om UM får använda SKI:s ramavtal men göra undantag för egen upphandling av särskilt stora projekt.

Rättsläget om bundenhet till inköpscentralers ramavtal

Det finns inget regelverk som anger i vilken utsträckning de ramavtal, som SKI ingår i eget namn, är bindande för de avropsberättigade UM. I det s.k. Toshiba-målet (Förvaltningsrätten i Stockholm nr 1857-12) berördes frågan om de avropsberättigade UM:arna i civilrättslig mening kunde anses vara parter i ramavtalet eller om de endast blir parter i avropsavtalen, dvs. det som kallas kontrakt i LOU. Förvaltningsrätten var tveksam till det första synsättet men frågan föll utanför målets prövningsram och behandlades därför inte närmare. I ett senare mål där SKI var part (Förvaltningsrätten i Stockholm nr 20882-13) skrev förvaltningsrätten däremot att de avropsberättigade UM:arna inte var bundna av ramavtalet vid införskaffande av de aktuella varorna.

Enligt betänkandet Nya regler om upphandling (Ds 2014:25, s. 413 f) är frågan, om parterna i ramavtalet är bundna i förhållande till varandra eller inte, avtalsrättslig och ligger utanför upphandlingsrätten. Det anges att avropande UM per definition inte är civilrättsliga parter i ett ramavtal som en inköpscentral, i eget namn, har ingått med en eller flera leverantörer. Åtminstone kan sådan bundenhet inte uppstå utan att parterna uttryckt en sådan vilja. Det anges vidare vara en avtalsrättslig fråga, dvs. utanför upphandlingsregelverkets räckvidd, om de avropande UM:arna ska anses förpliktade att använda sig av ramavtalet.

Det är mot bakgrund av vad som sägs i det aktuella upphandlingsdirektivet (2014/24/EU, skäl 60) högst sannolikt att detta är rättsläget redan i dag. Den rådande rättsuppfattningen – ur upphandlingsrättslig synpunkt – kring avropsberättigade UM:s bundenhet till ett ramavtal som en inköpscentral ingått anses alltså som huvudregel vara att det saknas hinder mot att göra inköp utanför ramavtalet. Emellertid måste givetvis sådana inköp i sin tur ske i enlighet med upphandlingslagstiftningen.

Vad gäller vid SKI:s ramavtal?

För att kommuner, landsting och andra inom den kommunala sfären ska ha rätt att tillämpa SKI:s ramavtal krävs en bekräftelse på organisationens intresse att tillämpa ramavtalet. Det gör man genom att till SKI betala en serviceavgift som är kopplad till en årlig upphandlingsplan.

För att en avropsberättigad UM ska få avropa från ett ramavtal ska den enligt ramavtalet göra en avropsanmälan. Detta system finns främst för att underlätta SKI:s förvaltning av ramavtalen och ge leverantörerna information om kommande avrop. Vid avropsanmälan ska UM också godkänna SKI:s allmänna villkor. De gäller mellan UM och SKI (alltså inte mellan UM och leverantörerna) och anger förvisso att "avropande myndighet förbinder sig att inte samtidigt tillämpa ramavtal inom samma ramavtalsområden som upphandlats av egen eller annan organisation [...] om inte särskilda omständigheter föreligger".

Sammanfattande slutsatser

I och med det ovan redovisade rättsläget, dvs. ramavtal som ingåtts i inköpscentralens namn är bindande endast för inköpscentralen, och att de allmänna villkoren tillåter upphandling vid sidan av ramavtalet, är det enligt SKI:s uppfattning i princip tillåtet för UM att endast avropa på delar av ett ramavtal eller göra undantag från tillämpning av ramavtalet. Eftersom bedömningen av om UM är bunden att använda ett visst ramavtal görs genom en tolkning av ramavtalet ifråga är det viktigt att alltid kontrollera om det finns skrivningar i SKI:s eller egna ramavtal som förpliktigar UM att använda dessa. Det är också viktigt att betona att i de allra flesta fall blir de avropsavtal (dvs. kontrakt i LOU:s mening) som UM ingår juridiskt bindande. UM får således inte samtidigt tillgodose samma behov av varor och tjänster genom att köpa från andra bindande kontrakt.

Tipsa en vän

Kommentarer (0)

Skriv en kommentar