27 oktober 2015 Ramavtal

Rättslig förutsebarhet för inköpscentralen önskas

Chefsjurist Åsa Edman skriver månadens juridiska krönika till vårt nyhetsbrev på ovanstående tema.

SKL Kommentus Inköpscentral, dvs. SKIs sätt att fastställa den grupp av upphandlande myndigheter som ska ha rätt att avropa från våra ramavtal har flera gånger varit föremål för prövning i nationell domstol. De flesta av er känner till att vi under 2012 ändrade vårt arbetssätt i och med förvaltningsrättens dom i det s.k. Toshibamålet (FRS 1857-12). Det innebär att vi skickar ut en plan över de upphandlingar som vi avser att annonsera under det kommande året, till alla er i kommuner och landsting som kan tänkas vara intresserade av de aktuella ramavtalen. Alla som vill ha rätt att avropa från ramavtalen betalar därefter in en serviceavgift om 1000 kronor som en bekräftelse. Vill man inte delta i de avropsberättigades skara kan man därefter avanmäla sig från ett eller flera ramavtal.

Detta tillvägagångssätt har förvaltningsrätten flera gånger ansett vara förenligt med transparensprincipen och upphandlingslagstiftningen (se till exempel FRS 20882-13). Denna dom överklagades till kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen utan att prövningstillstånd meddelades. SKI har därför inrättat sin verksamhet efter förvaltningsrättens utslag. Tyvärr fortsätter SKIs arbetssätt att ifrågasättas både i doktrin och genom överprövningar. Det handlar numera om vilka eventuellt ytterligare åtgärder som enligt transparensprincipen krävs för att fastställa den avropsberättigade kretsen.

Vi konstaterar att SKI tycks bedömas enligt andra måttstockar än övriga nationella inköpscentraler – i både Sverige och EU – trots att transparensprincipen borde tolkas likadant inom hela unionen. Genom vårt system med bekräftelse går vi enligt vår uppfattning längre än vad EU-rätten kräver. Vi har därför i ett pågående mål yrkat på att kammarrätten ska vända sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Vi behöver helt enkelt få ett slutgiltigt avgörande för att skapa rättslig förutsebarhet och arbetsro för inköpscentralens verksamhet. Det är emellertid en nedslående prognos för ett förhandsavgörande. Svenska domstolar har – trots EM-guld i praxisbildning – aldrig någonsin vänt sig till EU-domstolen i ett mål som rör offentlig upphandling. Men någon gång ska vara den första ...

Tolkningen av relevanta EU-direktiv innebär att vi inte heller anser oss kunna ansluta nya avropande organisationer efter att en upphandling har annonserats. Det leder förstås till att vi uppfattas som fyrkantiga i våra bedömningar. Det är helt enkelt inte tillrådligt. En ny anslutning medför nämligen en inte oväsentlig risk för att ramavtalen i sin helhet ogiltigförklaras p.g.a. att anslutningen skulle anses vara en väsentlig förändring.

Men det finns ett ljus i tunneln. Dynamiska inköpssystem! Hur sådana system ska tillämpas är ännu – förlåt ordvitsen – höljt i dis. Ett som klart framgår av regeringens lagrådsremiss är att både upphandlande myndigheter och leverantörer successivt får anslutas. Vidare får dynamiska inköpssystem omfatta sådana varor och tjänster som typiskt sett ingår i nationella inköpscentralers ramavtal. Vår preliminära bedömning är att de dynamiska inköpssystemen – på grund av dess flexibilitet – på sikt kommer att konkurrera ut de mer svårtillämpade ramavtalen. SKI hoppas under nästa år kunna annonsera vårt första dynamiska inköpssystem. Hör av dig om du vill vara med och påverka utvecklingen.

Tipsa en vän

Kommentarer (0)

Skriv en kommentar