Använda ramavtal trots att man inte är avropsberättigad

Det finns flera upphandlingar som vi genomfört fram till juni 2012 som ett stort antal upphandlande myndigheter inte har rätt att avropa ifrån. Det klargjordes i och med en dom i Förvaltningsrätten. Nedan får du veta vad som gäller för dessa ramavtal och hur du använder de, rent juridiskt.

En dom från Förvaltningsrätten i Stockholm (målnr 1857-12) , den 10 oktober 2012 har haft avgörande betydelse för frågan hur en inköpscentral kan arbeta och uttrycker en tolkning inom ett juridiskt oklart område.

I och med domen finns det i de upphandlingar vi har genomfört i eget namn ett stort antal upphandlande myndigheter/enheter som inte har rätt att avropa från våra ramavtal.

För att ha rätt att avropa på våra ramavtal måste du och din upphandlande myndighet anmäla ditt intresse i förväg. I dag gör du det genom att ni betalar in en årlig serviceavift till oss. Innan domen kom kan intresseanmälan ha skett på olika vis.

Nedan följer en kort beskrivning av det juridiska förhållandet om du som upphandlande myndighet tillämpar våra ramavtal som är tecknade innan juni 2012 och som du inte är avropsberättigad på.

Avtal gäller tills de löper ut

Många upphandlande myndigheter/enheter som inte har anmält intresse på förhand har genomfört avrop och ingått avropsavtal som löper en viss period. Dessa avtal är civilrättsligt giltiga mellan parterna och upphör inte att gälla med anledning av domen. Avtalen gäller mellan parterna tills de löper ut.

Vilka risker finns för dessa avropsavtal?

Ingångna avtal kan under vissa förutsättningar förklaras ogiltiga av en domstol efter att talan har väckts av en leverantör. För att ett avtal ska kunna ogiltigförklaras måste det ha ingåtts i strid mot LOU.

Om en upphandlande myndighet/enhet gör ett avrop på ett ramavtal utan att ingå i den krets som är avropsberättigad, så innebär det att den upphandlande myndigheten/enheten gör en direktupphandling.

En grund för att kunna ogiltigförklara ett avtal är att det gjorts en otillåten direktupphandling. För att en direktupphandling ska anses som otillåten måste den överstiga gränsen för direktupphandling.

Kan ett avtal förklaras ogiltigt hur länge som helst?

En ansökan om ogiltighet ska enligt huvudregeln inkomma till Förvaltningsrätten inom sex (6) månader från det att avtalet slöts, i annat fall ska Förvaltningsrätten avvisa ansökan.

Det kan innebära att det blir svårt för en leverantör att få ett avropsavtal ogiltigförklarat om det redan har löpt i minst sex (6) månader. En kortare tidsfrist (30 dagar) gäller för avtal om slutits efter förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal om myndigheten/enheten har lämnat underrättelse till leverantörerna och iakttagit en avtalsspärr.

Konkurrensverket får ansöka om att en upphandlande myndighet/enhet ska betala upphandlingsskadeavgift. Det är en möjlighet som Konkurrensverket har, men ingen skyldighet.

Hur beräknas gränsen för direktupphandling?

Vid beräkningen av direktupphandling ska alla direktupphandlingar av samma slag som den upphandlande myndigheten har gjort och kommer att göra under räkenskapsåret räknas samman.

Om den upphandlande myndigheten tecknar ett avtal som löper under viss tid ska värdet på det ingångna avtalet beräknas för hela avtalsperioden. Värdet på avtalet för hela avtalsperioden får då inte överstiga gränsen för direktupphandling.

Hur ska man se på behovet?

Enligt LOU är det inte tillåtet att dela upp en upphandling i mindre delar för att komma under beloppsgränsen för direktupphandling.

Det är inte tillåtet att upphandla flera ettåriga avtal i stället för ett flerårigt ramavtal om det sker enbart för att myndigheten ska kunna direktupphandla varan eller tjänsten.

Det kan dock finnas andra skäl som är objektivt godtagbara till att ett avtal bör vara ettårigt. Myndigheten bör alltså även beakta det kommande behovet när ett beslut tas om att en direktupphandling ska genomföras.